16
FI
SV
EN
DE
NO
ET
LV
LT
RU
FR
PL
CS
6. ANVÄNDNING AV KOMPOST OCH
SIPPERVATTEN I TRÄDGÅRDEN
Komposten är utmärkt jordförbättringsmaterial som innehåller
långverkande näringsämnen som växterna kan använda. Kom-
postmyllan förändras och utvecklas hela tiden, och i olika utveck-
lingsskeden ska den användas på olika sätt. I allmänhet delas
kompostmylla i två klasser utgående från mognaden: halvmogen
täckkompost och mogen kompostmylla.
6.1 Att mogna täckkompost till kompostmylla
Den massa som töms ur Snabbkompostorn har i allmänhet mog-
nat till täckkompostfasen. Det rekommenderas att täckkompost
endast används under prydnadsväxter. Om du vill använda den
för ätbara växter, ska du efterkompostera den ett år till, för att
komposten ska hinna utvecklas till egentlig kompostmylla.
6.2 Användning av täckkompost
Med täckkompost avses halvmogen kompost. Då har nedbryt-
ningen framskridit så långt att matresterna har brutits ner. Hår-
dare trämaterial, och t.ex. äggskal och skal av citrusfrukter, har
eventuellt inte ännu brutits ned, så täckkomposten ser ganska
grov ut. Halvmogen kompost kan ännu innehålla ämnen som häm-
mar tillväxt och groning, därför lönar det inte sig att använda den
som växtunderlag. Täckkompost är inte skadlig för växterna om
den sprids i ett lager på några centimeter under prydnadsväxter-
na. Då frigörs de näringsämnen som komposten innehåller så att
växterna kan dra nytta av dem.
6.3 Användning av mogen kompostmylla
Kompostens gödselverkan beror på dess beståndsdelar. Kom-
postmylla av hushållsavfall är med tanke på näringsvärden i all-
mänhet bättre än kompost som baserar sig på trädgårdsavfall.
Enbart kompostmylla utgör inte ett bra växtunderlag, utan den
ska blandas med 1/3–1/2 mineraljord, t.ex. sand, mo, mjäla eller
lera.
6.4 Användning av sippervatten
Om du har samlat upp det överflödiga sippervattnet från kom-
postorns botten genom en slang som du har anslutit till sipper-
vattenhålet i kompostorn, kan du utnyttja den. Sippervattnet
innehåller näringsämnen i en form som växter kan tillgodogöra
sig.
• Använd sippervattnet utspätt med vatten i förhållande 1:2 för
bevattning av trädgårdsväxter.
• Du kan även återanvända sippervattnet genom att hälla till-
baka det uppifrån i massan i Snabbkompostor 550. Sätt till
strömaterial och absorbera högst 5 liter sippervatten per
dygn i det. Om massan redan är våt, ska du inte vattna den
med ytterligare sippervatten.
Mer information om kompostering finns på vår webbplats www.
biolan.fi
7. EVENTUELLA PROBLEMSITUATIONER
Problem med komposteringen?
Största delen av problemen beror på att strömateri-
alet är felaktigt eller att det har använts för litet av
det. Kom också ihåg Biolan Effektströ om du kom-
posterar under den kalla årstiden.
Vilken är den rätta temperaturen i kompostorn?
I Snabbkompostor 550 varierar den komposterande
massans temperatur 10 och +70 °C. Ofta vi-
sar termometern 30 och +40 °C.
Ju mindre nedbrytbart avfall mikroorganismerna har,
desto lägre är temperaturen. Den allra viktigaste för-
utsättningen för komposteringen är att massan hålls
tinad.
7.1 Om det luktar ruttet
Om kompostorn luktar ruttet, är massan för våt och hårt packad
och syret har tagit slut.
• Kontrollera att Biolan Barkströ för Komposten och Torrklo-
setten eller Biolan Effektströ har använts som strömaterial.
• Kontrollera att du har använt tillräckligt med Biolan Barkströ
för Komposten och Torrklosetten eller Biolan Effektströ.
• Använd tillfälligt mer strömaterial tills fukthalten är åter-
ställd.
• Öppna och töm biologiskt nedbrytbara påsar innan du sätter
dem i kompostorn.
• Töm våt massa nedre vägen ur kompostorn (se punkt 5.2).
Sprid den under prydnadsväxter i ett lager på ett par centime-
ter. Den obehagliga lukten försvinner inom några dagar.
• Skyffla ett par spadtag Biolan Barkströ för Komposten och
Torrklosetten eller Biolan Effektströ genom tömningsluckan
(komponent 3) på kompostorns botten.
• Fäll ned massan och blanda den med en riklig mängd Biolan
Barkströ för Komposten och Torrklosetten eller Biolan Effekt-
strö.
7.2 Ammoniaklukt
Om kompostorn luktar stickande av ammoniak, avdunstar det
kväve från massan. Om mängden kväve i förhållande till kol är för
hög, hinner mikroorganismerna inte utnyttja det.
• Kontrollera att stora mängder kvävehaltigt material inte har
satts i komposten; t.ex. urin eller hönsgödsel. Sluta sätta ma-
terial med hög kvävehalt i komposten.
• Tillsätt inte aska eller kalk i kompostorn.
• Kontrollera att Biolan Barkströ för Komposten och Torrklo-
setten har använts som strömaterial.
• Kontrollera att du har använt tillräckligt med Biolan Barkströ
för Komposten och Torrklosetten.
• Använd tillfälligt mer strömaterial vid påfyllningen tills lukten
försvinner.
• Luckra upp med Kompostuppluckraren.
7.3 Temperaturen stiger inte
• Termometern ger vägledande information om komposterings-
faserna och temperaturen under den heta fasen. Det hetaste
området finns i kompostorns mittdel dit termometern inte
når.
• Försäkra dig om att massan är lämpligt fuktig genom att vän-
da på ytskiktet och titta in genom tömningsluckan.
