282
Möjliga tekniska komplikationer
Tekniska felaktiga funktioner
Felaktiga funktioner på ett implantatsystem kan av princip inte uteslutas. Dessa kan
bland annat bero på följande:
• Elektroddislokation
• Elektrodbrott
• Isoleringsdefekter
• Komponentfel hos implantatet
• Batteriutmattning
Eventuella elektromagnetiska komplikationer
Elektromagnetisk interferens EMI
Alla implantat kan störas, t.ex. när yttre signaler detekteras som egenrytm eller när
mätningar förhindrar frekvensanpassningen:
• Implantat från BIOTRONIK är konstruerade så att de påverkas minimalt av EMI.
• På grund av de många typerna och olika intensiteterna av EMI är en absolut säker-
het inte möjlig. I allmänhet utgår man ifrån att EMI – om alls – endast orsakar
obetydliga symtom hos patienten.
• Beroende på stimulerings- och interferenstyp kan störningskällor leda till en
impulsinhibering eller impulstriggning, till att den sensorberoende stimulerings-
frekvensen stiger eller till asynkrona impulser.
• Vid ofördelaktiga förhållanden, särskilt inom ramen för diagnostiska och behand-
lingsrelaterade åtgärder, kan störningskällor leda in så hög energi att vävnad som
omger implantatet eller elektrodspetsen kan skadas.
Implantatets agerande vid EMI
Vid elektromagnetiska interferenser eller oönskade muskelpotentialer, övergår
implantatet under överskridandet till asynkron stimulering.
Statiska magnetiska fält
Reed-kontakten i pacemakern avslutas vid en fältstyrka på 1,5 mT.
Möjliga risker
Kontraindicerade metoder
På grund av skaderisk på patienten eller implantatet och därav resulterande funktions-
osäkerhet är användning av följande metoder kontraindicerade:
• Terapeutiskt ultraljud: Skador på patienten på grund av överdriven uppvärmning av
kroppsvävnaden kring implantatsystemet
• Transkutan elektrisk nervstimulering
• Hyperbar syrgasbehandling
• Tryckbelastningar över normaltryck
Riskfyllda behandlings- och diagnosmetoder
När elektrisk ström från en extern källa leds genom kroppen i diagnos- eller behand-
lingssyfte, kan implantatet störas och patienten utsättas för fara.
Vid behandlingar som t.ex. diatermi, högfrekvensablation eller högfrekvenskirurgi
finns risk för induktion av arytmier eller kammarflimmer. Vid t.ex. litotripsi är en
skadlig värmeeffekt möjlig. Påverkan på implantatet kan ibland inte fastställas genast.
För att undvika riskfyllda förfaranden gäller alltid:
• Isolera patienten elektriskt.
• Ställ vid behov in pacemakerfunktionen på asynkront läge.
• Ingen energi får tillföras i närheten av implantatsystemet.
• Kontrollera patientens perifera puls.
• Övervaka patienten under och efter varje ingrepp.
Extern defibrillering
Implantatet är skyddat mot den energi som en extern defibrillering normalt sett indu-
cerar. Extern defibrillering kan dock skada alla implantat. Särskilt ströminduktion i de
implanterade elektroderna kan orsaka nekroser i det område där implantatet vuxit in,
vilket leder till förändrade detektionsegenskaper och tröskelvärden.
• Placera klisterelektroder anteriort-posteriort eller lodrätt mot förbindelselinjen
mellan implantat och hjärta samt minst 10 cm från implantatet och från de implan-
terade elektroderna.
Strålningsbehandling
Användning av terapeutisk strålning är kontraindicerad på grund av eventuell skada på
implantatet och därav resulterande funktionsosäkerhet. Om behandlingstypen trots
detta ska användas, måste en risk-nytta-bedömning göras dessförinnan. Komplexi-
teten hos de påverkande faktorerna – t.ex. olika strålkällor, olika implantat, behand-
lingsvillkor – går det omöjligt att ta fram riktlinjer, som garanterar en strålbehandling
som inte påverkar implantatet. Enligt standarden EN 45502 om aktiv implanterbar
medicinteknisk utrustning krävs följande åtgärder i samband med terapeutisk jonise-
rande strålning:
387513--D_GA_Evia-HF-ProMRI_mul.book Page 282 Thursday, September 12, 2013 3:34 PM
